Det märks mer och mer att man inte orkar lika mycket som innan jag fick alla dessa behandlingar. När klockan är tio är jag trött och klockan ett vet jag knappt var jag befinner mig längre. Luften från cykellturen hem gjorde ändå att jag orkade släpa Selma runt i sin sista "kisserunda" innan vi kunde släcka ner och sova här hemma.
Trots två glas vin känns det ändå som jag var på ett riktigt, riktigt gammaldags fyllefest. Det som känns så mycket bättre idag är att jag inte längre röker. Cigaretter får en till att må tio gånger värre, om ni frågar mig. Men nädå, jag är helt ok idag, trött men ok.
Som sagts tidigare. Man måste ha roligt också och det hade jag igår när jag träffade en massa personer jag inte sett på länge, en del på flera år. Som jag längtar tillbaka till mitt gamla jobb vid dessa tillfällen när jag kände att jag var en del av alla. Det kanske känns så för en stund under kvällen och med vissa. Men sen kommer alltid dessa frågor upp om hur jag verkligen mår och vad som ska hända och då blir det tillbaka till verkligheten igen.
Men nu är det nya tag. Jag är sjukskriven året ut. Min läkare har inte sagt att jag inte ska arbete efter det men han har inte heller sagt att jag kan det. Han vill fortfarande avvakta vad som sker nu med de sista operationerna. Kanske finns det visst hopp ändå att man ger med sig. Så länge jag är 100% sjukskriven kan jag inte arbeta utan att ändra på sjukskrivningen och i detta läge när jag inte vet när jag blir klar behandlad är det klart bäst att inte göra mera förrän vi vet resultat. Fast jag tror ändå att några timmar per dag hade gjort susen för min del.
Trots två glas vin känns det ändå som jag var på ett riktigt, riktigt gammaldags fyllefest. Det som känns så mycket bättre idag är att jag inte längre röker. Cigaretter får en till att må tio gånger värre, om ni frågar mig. Men nädå, jag är helt ok idag, trött men ok.
Som sagts tidigare. Man måste ha roligt också och det hade jag igår när jag träffade en massa personer jag inte sett på länge, en del på flera år. Som jag längtar tillbaka till mitt gamla jobb vid dessa tillfällen när jag kände att jag var en del av alla. Det kanske känns så för en stund under kvällen och med vissa. Men sen kommer alltid dessa frågor upp om hur jag verkligen mår och vad som ska hända och då blir det tillbaka till verkligheten igen.
Men nu är det nya tag. Jag är sjukskriven året ut. Min läkare har inte sagt att jag inte ska arbete efter det men han har inte heller sagt att jag kan det. Han vill fortfarande avvakta vad som sker nu med de sista operationerna. Kanske finns det visst hopp ändå att man ger med sig. Så länge jag är 100% sjukskriven kan jag inte arbeta utan att ändra på sjukskrivningen och i detta läge när jag inte vet när jag blir klar behandlad är det klart bäst att inte göra mera förrän vi vet resultat. Fast jag tror ändå att några timmar per dag hade gjort susen för min del.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar