Samlade en lördagskväll! Jag, Erika, Jessica och Marcus.
Visst har man underbara barn när de allihopa stannar hemma för att spela Monopol med en sjuk mamma. Efter en vecka på sjukhuset kunde den inte slutat bättre. Detta är verkligen läkning på högsta nivå. Kommer bli en vecka där jag kommer behöva deras hjälp i det mesta men hur mycket hjälp jag än får slår inget kvällar som denna. Tack underbara ni!
Slangar, dränage, nålar och jag vet inte allt jag hade igen när jag vaknade upp från operationen. En sak jag inte riktigt kan förstå. Kanske någon som varit med om detta tidigare. När jag vaknade upp efter narkosen hade jag väldigt ont i halsen. Helt klart var det något som kirurgen inte var helt nöjd med eftersom han tom berättade det för min dotter när hon ringde för att höra hur allt gått. Jag fick sedan frågan från både henne och min pappa. Själv vet jag bara att jag hade ont i 24 timmar efteråt och att man skylde över det med att säga att det kunde inträffa. Det är första gången för mig och, ja, jag förstår att det kan inträffa någon gång. Men varför är det något man berättar när anhöriga ringer. Och dagen därpå var det en annan dag i samma rum som med opererad av samma kirurg som har lika ont. Jag vill klart inte fördjupa mig i det för man kan inte göra något åt det längre, men jag tänkte att någon annan varit med om något liknande och kan ge en bra förklaring till det. Glömde själv bort det under mitt utskrivningssamtal. Det var så mycket annat som var viktigt tyckte jag då.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar