Grrr... Ja, som sagt. Inte har man bråttom här i Sverige med några cancer patienter inte. Ringde idag för att höra vad man säger på leverteamet i Lund och där finns inte mycket till förståelse för min situation alls.
Mitt ärende ska inte tas upp förrän imorgon!!!
Seeedan ska man skriva ut alla papper från torsdagens konferens och det tar tre till fyra dagar innan de har ordning på dem. Är det alla kaffepauser emellan, eller vad sysslar de med???
Absolut tidigast om jag har tur kan man veta på onsdag, alltså om en vecka, om jag är deras patient eller om jag ska tillbaka till Malmö. Först då kommer man svara mig i något fall. OOOm jag sedan blir patient får jag en kallelse till dem inom 14 dagar. Ja, säger jag, det är just denna tid jag vill prata om. Men se det går inte. Hur mycket jag än förklarar att man kanske kan göra ett litet undantag så jag kanske kan ring på tisdag och säga att jag är bortrest den 3-10 juli. Se, det bryr man sig inte om alls. Tänkte om jag ska ändra min resa och korta ner den eller vad jag ska göra. Den 4 juli vill jag i alla fall till 100% vara i Barcelona när min dotter tar examen efter fyra år. Men det går inte ens att resonera med dem eftersom jag inte är deras patient och då kan man bara hänvisa till min onkolog här i Malmö. Känns verkligen som man bryr sig om sina patienter, känns tryggt, not.
Återigen, man ska vara bra frisk för att vara sjuk i Sverige. Återigen funderar jag på att flytta till ett cancervänligt land där patienterna blir behandlade och inte satta på vänt.
Mitt ärende ska inte tas upp förrän imorgon!!!
Seeedan ska man skriva ut alla papper från torsdagens konferens och det tar tre till fyra dagar innan de har ordning på dem. Är det alla kaffepauser emellan, eller vad sysslar de med???
Absolut tidigast om jag har tur kan man veta på onsdag, alltså om en vecka, om jag är deras patient eller om jag ska tillbaka till Malmö. Först då kommer man svara mig i något fall. OOOm jag sedan blir patient får jag en kallelse till dem inom 14 dagar. Ja, säger jag, det är just denna tid jag vill prata om. Men se det går inte. Hur mycket jag än förklarar att man kanske kan göra ett litet undantag så jag kanske kan ring på tisdag och säga att jag är bortrest den 3-10 juli. Se, det bryr man sig inte om alls. Tänkte om jag ska ändra min resa och korta ner den eller vad jag ska göra. Den 4 juli vill jag i alla fall till 100% vara i Barcelona när min dotter tar examen efter fyra år. Men det går inte ens att resonera med dem eftersom jag inte är deras patient och då kan man bara hänvisa till min onkolog här i Malmö. Känns verkligen som man bryr sig om sina patienter, känns tryggt, not.
Återigen, man ska vara bra frisk för att vara sjuk i Sverige. Återigen funderar jag på att flytta till ett cancervänligt land där patienterna blir behandlade och inte satta på vänt.
Att du orkar, det är inte klokt vad du får stångas med allt.
SvaraRaderaSå all denna ångest med väntan. Du verkar vara en sjutusan till kvinna.
Hoppas du snart får komma och få besked och få lite ro!
Hälsning.Anna!