Kort om mina senaste år.



onsdag 30 november 2011

Vad händer egentligen?

Förra veckan fick jag veta att Region Skåne skulle höra av sig till mig för flera veckor sedan. Fortfarande har jag inte hört något. Då satt man med mina papper i handen och meddelade att det inte skulle vara några problem. Känns som det blivit stora problem nu eller vad skall jag tro? Det börjar bli så tjatigt, så tjatigt.

Det roliga är däremot att Kjell Broberg fått rätt i Förvaltningsrätten om att få betalt för de andra två operationerna gjorda i Paris. Även om Försäkringskassan kan överklaga detta besked. Men det bästa med detta är inte bara att han får pengarna utan det ger i alla fall mig hopp om att man är lite mänskliga i alla fall. Det kan ju inte bara vara en speciell grupp av människor som kan operera sig i andra länder nu när vi gått med i EU och allt. Och visst vill väl alla att man skall kunna bota cancer, eller? Då är operation en av de säkraste metoder alla känner till idag.  Helt bevisligen finns det operationsmetoder i andra länder som vi av en eller annan anledning inte kan använda oss av här i lilla Sverige. Metoder som finns dokumenterade här och som om man hade haft kompetens och maskiner till kunnat genomföra. Med tanke på mängden människor som bor här kan man helt klart förstå att vi inte kan ha kapacitet för allt här i vida världen. Men vi måste kunna få ta del av alla metoder. Vi måste se till att alla cancerpatienter kan få bli opererade så långt det bara går. Det måste vara vår rättighet (och dessutom mycket billigare för samhället).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar