Strålbehandling nästa?

Så har då läkarbesöket varit och jag går ifrån med relativt positiva tankar. Jag vet jag ska vara tacksam och att det låter bra. Inget i bukhinnan, detta är numera avskrivet. Ingen metastas här. Lungorna, båda ser just nu bra ut även om han lär mig meddela att han ändå anser lungorna som områden som det när som kan visa ny metastas. Det är snarare frågan om när inte om. Jag vill klart hellre se det som om och inte när. Men det två små rackarna i levern är nu tillbaka. Inte lika stora som de var när jag fick besked på dem först men tillräckligt stora för att visa sig. Som det ser ut just nu är det dem enda metastaser som finns synliga i kroppen  just nu. Jag hade hoppats på att de var borta de också, men så blev det inte.

Förfrågan är nu skickad om de går att göra något åt levern med strålbehandling. Strålbehandling har jag inte gjort tidigare. Det kan bli en ny upplevelse som jag absolut inte ser fram mot. Har varit glad över att hittills slippa eftersom jag hört en hel del negativt om det och framför allt om bestående men efteråt. Men valet är bara cellgift och jag hoppas klart att det kan bli av och att man säger ja till det. Läkaren anser det befogat, och det menas antar jag att han anser att jag kan leva ett par år extra om man lyckas. Nu är det således ny väntan som gäller om man kan behandla mig eller inte. Sen återstår det bara cellgift som jag hatar över allt annat. Nu tid till läkare först nästa år, vilket känns avlägset med februari nu när vi är i november. Just nu känns det tomt i hela mig, men jag är säker på att jag kommer hitta mer positivt inom mig imorgon. Nu blir det ny väntan och hopp om att cellgift ska kunna hjälpa mig. När ska detta ta slut? Men det är, numera ett kroniskt tillstånd hos mig antar jag. Men det positiva är ändå att läkaren tror jag ska kunna gå tillbaka och arbeta även om det dröjer ett tag till.