Nu ska ny remiss vara ordnad till kurator. Jag förstår inte om det var så att min sjuksköterska inte hunnit lämna den till kuratorerna eller om man skrev den för att läkaren skulle slippa bli inblandad eller vad man gjort, men skriven är den nu och tid ska sättas upp någon gång i framtiden. Tur det inte är riktigt akut. Jaja, visst borde jag lärt mig att allt är en väntan men hela tiden blir det nya saker som man förundras över.
Eftersom jag är så dum i vissa saker tänkte jag det var bra att ringa Försäkringskassan för att höra vad som gäller och inte gäller om man kan börja jobba några timmar i veckan eller inte. Det visade sig att min handläggare skickat brev till min läkare för att höra om man inte skulle sätta in mig som sjukförsäkrad istället, det gamla förtidspensionerad. Det kändes mycket märkligt eftersom jag hela tiden strävat efter att kunna arbeta normalt igen. Man klart jag inte kan gå in och börja jobba 40 timmar, det inser jag med. Men jag vill ändå kunna några timmar i veckan. Min förra läkare sa att jag inte kan jobba mer än 10 timmar i veckan till att börja med men FK säger att man bara räknar 25%. Det blir kanske lite tufft att börja med även om jag själv vill mera. Men säkert kommer det gå bra de första dagarna men risken är ju sedan att det går åt fel håll, vilket jag är livrädd för. I vilket fall måste jag nog känna efter vad man klarar och inte. Varför hela detta resonemang kom upp var för jag vet ju inte vad som kommer hända efter nästa röntgen. Med tur fortsätter jag att läka och allt är bra, i värsta fall blir det operation eller cellgifter och då blir det svårt att veta hur mycket jag skulle kunna arbeta. Slutmålet blev att vi får avvakta men att jag ska såklart kan jobba några timmar om det fungerar. Det känns både pirrigt, skönt och skrämmande. Men vad jag vill komma ut och känna mig nyttig igen.
Eftersom jag är så dum i vissa saker tänkte jag det var bra att ringa Försäkringskassan för att höra vad som gäller och inte gäller om man kan börja jobba några timmar i veckan eller inte. Det visade sig att min handläggare skickat brev till min läkare för att höra om man inte skulle sätta in mig som sjukförsäkrad istället, det gamla förtidspensionerad. Det kändes mycket märkligt eftersom jag hela tiden strävat efter att kunna arbeta normalt igen. Man klart jag inte kan gå in och börja jobba 40 timmar, det inser jag med. Men jag vill ändå kunna några timmar i veckan. Min förra läkare sa att jag inte kan jobba mer än 10 timmar i veckan till att börja med men FK säger att man bara räknar 25%. Det blir kanske lite tufft att börja med även om jag själv vill mera. Men säkert kommer det gå bra de första dagarna men risken är ju sedan att det går åt fel håll, vilket jag är livrädd för. I vilket fall måste jag nog känna efter vad man klarar och inte. Varför hela detta resonemang kom upp var för jag vet ju inte vad som kommer hända efter nästa röntgen. Med tur fortsätter jag att läka och allt är bra, i värsta fall blir det operation eller cellgifter och då blir det svårt att veta hur mycket jag skulle kunna arbeta. Slutmålet blev att vi får avvakta men att jag ska såklart kan jobba några timmar om det fungerar. Det känns både pirrigt, skönt och skrämmande. Men vad jag vill komma ut och känna mig nyttig igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar