En helg går fort!

Så har jag klart varit hemma ett tag. Kom hem i fredags rätt trött och fortsatte till Borgarhallen på kvällen för att se min son spela basket. I hallen var jag igen på lördag förmiddag av samma orsak. Sen bar det av till Höör för att hämta hem Selma. Känns alltid lika konstigt att inte ha henne hemma. Man kan riktigt höra hennes tassar "icke-trippa" som hennes aura är kvar här. Lite kymigt, men hon känns synnerligen närvarande fast hon inte är det.

Under dessa dagar har vi samtidigt ringt, ringt och åter ringt till dottern i Australien. Utan större lycka. Vi vet bara att hon befann sig på Fraser Island innan tromben gjorde sitt intrång över Cairns på väg ner till Brisbane, där man på TV startar nyheterna med att berätta att monsunregnet härjar för fullt. Nåväl, i förmiddags fick jag till slut tag på henne - välbehållen. De var tvungna att avbryta sin vistelse på ön och bege sig till fastlandet. De fick inte stanna kvar och inte sova i vanen de hyrt utan ta in på Hostel. Regnet öser ner och de kan bara sitta och titta ut på det, lyssna på nyheterna och hoppas allt snart blir ok. Vägarna är avstängda och motorvägarna är inte körbara. Det får vi hoppas de snart är för om tio dagar måste de vara i Carins för att resa tillbaka till Sydney och sedan komma hem.

I morgon är det dags för röntgen och sedan är det läkarbesök en vecka senare. Alltid lika nervöst varje gång, men visst ska det bli bra...