Tillbackablick!

Tiden har verkligen rullat på. Samtidigt som den går fort och bara försvinner så önskar jag också att den inte gör det. Men hur det än är med tiden så är det ett faktum att för fyra år sedan var vi mitt uppe i förberedelserna för att min äldsta dotter ska börja plugga i Barcelona.

Vi var fullt upptagna med hennes skolansökan, översättning av betyg, tester hit och dit samtidigt som vi leta boende. Det är inte helt enkelt att starta i ett nytt land och vi försökte hitta allt vi kunde för att inte missa något. Visserligen hade vi sommaren innan varit och besökt skolan och området och försökt kolla upp allt vi kunde runt detta. Vi pratade med en agent för utländska skolor om hon kunde hjälpa oss med något vi kanske annars skulle missa. Vi skötte så gott som allt själva. Det kostar att anlita folk som ska göra det för en och det är i regel inte billigt och så får man kolla det ändå. Bara att översätta sina betyg kan vissa ta hutlöst betalt för, trots att det inte är en omöjlig sak att göra själv. Och ska man nu börja i en skola i ett främmande land, bör man ju även klara en så pass enkel sak, tycker jag nog.

Mitt i allt arbete, mitt i allt sökande och vår glädje kommer mitt och min mammas tråkiga besked om cancer. Det var inte lätt att få iväg Emelie,  men klart hon skulle åka. Till sommaren blir hon färdig och jag är så stolt över henne. Som hon kämpat och slitit och så glad jag är att ha kunnat följa henne på håll och på stället ibland under alla dessa år.