Ibland blir man fortfarande ändå förvånad över att upptäcka att livet inte är rättvist. Fast jag alltid säger till mina barn att livet är orättvist och tufft. Idag ringde min läkare och hade fortfarande inte fått tag på någon i Paris samtidigt upptäcker jag att något kört på mig och förstört hela framramen och orsakat punktering på mitt vänstra framdäck. Då blir man glad! Vi hade varit och storhandlat inför helgens stora evenemang på Borgarskolan när pojkar och flickor U95 spelar Riksmästerskap. När jag kört några meter hör jag ett konstigt ljud som inte skall vara där och när vi går ut upptäcker jag detta. Ja, någon har smitit men jag kan inte få ut detta på försökringen eftersom vi inte sett när det hände. Jag orkar vare sig bli arg, förbannad ledsen eller något annat heller. Känner mest som att det är väl klart varför skulle inte även detta inträffa, ta allt bedrövligt på en gång så blir jag helt nerkörd. Tar bättre tag i detta på måndag så får vi se vad som händer. Men det positiva är att min snälla läkare nu kommer ringa varje dag fram till hon får ett svar för även hon är irriterad över att inte veta vilken form av behandling jag skall ha. Så det är jag ju enormt glad över men är fortfarande kritisk till att komma förbi sekreteraren.
TACK snälla Tommy för du hjälper mig med punkteringen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar