Har varit fullt upptagen idag med att läsa en massa papper vad gäller Försäkringskassan. De avslog min begäran på ersättning för operationen i Paris pga att man sagt nej till mig i Lund och Göteborg. Enkelt och klart för dem men klart kommer jag först skicka in en omprövning till dem och fattar de inte då kommer jag att överklaga. Men visst det är enkelt att slå på människor som redan ligger. Som om inte sjukdom, behandlingar, rehabilitering och ett i vissa fall ovärdigt liv vore tillräckligt. Man ska slåss för att vara sjuk och få rätt behandling men man skall också slåss för att få den och dessutom inte ruinera sig på vägen. Snacka om att jag har noll förtroende för Försäkringskassan nu. Jag var helt säkert på att få ett snabbt jakande besked. Tack och lov att jag kan få hjälp av t ex Kjell Broberg som själv slagits mot dem. Men mest blir jag förbannad. Jag har klarat levern med en operation (borde och kan bli fler), har en tumörsfri ändtarm och små metastaser på lungan och Försäkringskassan tyckte att det var bättre att jag går några år och kostar pengar med behandlingar, sjukhusvistelse och till slut hospic för att dö. Istället kan jag ju bli frisk och arbetsför och på det betala in skatt och inte ligga samhället så till en last som jag gör nu. Undrar hur de resonerar om det själva skulle behöva göra samma i en liknande situation. Min onkolog här i Sverige har dessutom varit med hela vägen och stöttat mig i att åka. Har skrivit på papper till dem att detta var till fördel för mig. Sett till att jag kunnat skicka alla röntgen bilder och ta alla prover, översatt brev och haft kontakt med Paris hela tiden. Min kirurg har varit och lyssnat på föredrag som Professorn Rene Adam hållit och anser honom mycket skicklig. Han har utfört dessa operationer i flera år och är världsledande på det tillsammans med en professor från Amerika (lite långt att åka dit dock). Men inget av detta har betydelse för Försäkringskassan.
TACK pappa för all hjälp med allt jag får av dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar