Kort om mina senaste år.



tisdag 26 oktober 2010

En vacker höstdag!


Selma stortrivs när hon får springa lös.
Så vackert...

Vi har strålande sol, kallt och nästan vindstilla idag. Jag har varit ute på fältet nere vid havet med Selma idag. Helt fantastiskt. Vi får inte glömma bort dessa dagar för allt regn och rusk och alla tråkigheter som sprids här i Malmö. Det gäller att ta vara på det  fina också. Att ha hund innebär att man är tvungen att gå ut oavsett vilket väder det än är men jag har lärt mig att om man bara är rätt klädd så är de ”dåliga” dagarna väldigt få. Jag har tom börjat tycka om de vindiga dagarna. Det kan kännas ungefär som att alla problem blåser bort från ens hjärna och när man kommit hem och in i värmen känner man sig redo för att ta tag i nya problem. Jag har annars alltid varit en person som hatar hösten just på grund av alla höstvindar som i mörkret vinner runt knutarna. Jag tyckte det var lite spöklikt. Nu kan jag känna en viss mysfaktor med dem också även om det låter konstigt.
Imorgon är det dags för behandling nummer två i denna omgång av cellgifter. Jag är nästan lika nervös som inför första gången. Jag gillar inte alls detta cellgiftet med dess biverkningar. Det förra var bättre även om jag tappade så gott som allt hår. Men nu är det ju så att man säger att detta skall vara bättre om man skall opereras efteråt. Det är ju det jag vill mest av allt och då måste jag lida mig igenom. Det hade varit enklare att gjort om man bara visste att det säkert kommer att bli en operation inom överskådlig tid. Jag hoppas också att min läkare har hört något positivt från Göteborg. Men antar att det kanske är för tidigt ännu, dröjer nog två veckor till innan jag kan förvänta mig det. Kanske dröjer det ända till vecka 47 när jag skall röntas och det måste fattas ett beslut hur det skall fortsätta.  Jag skall först till sjukhuset kl 10.oo imorgon för ca fyra timmars behandling och sen får jag den sista behandlingen på torsdag men då tar det bara runt en timme. Var och tog prover idag och det känns som om det skulle vara ok, men det kan man kanske inte känna.

TACK för alla fina promenader!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar