Kort om mina senaste år.



söndag 31 oktober 2010

Sista höstrosen!



Så vacker den är, den sista höstrosen. Nu dröjer det ett tag till vi får njuta av naturens vackra blommor igen. Men visst är alla lövens höstfärger underbara. Jag njuter varje promenad jag tar av höstens alla färgskiftningar. Man kan riktigt följa träden och se skiftningarna från dag till dag. Snart är alla löven borta…
Så skönt det var i morse att vrida tillbaka tiden en timme. Jag är en av dem som alltid har uppskattat sommartid. Jag gör det lika mycket än idag. En timmes mer ljus på dagen får vi. Det behöver vi. Det är det jag saknar mest under vinterhalvåret. Ljuset och värmen. Jag kommer ihåg hur alla pratade om att vi aldrig skulle klara av att anpassa oss till att först vrida fram tiden för att ett halvår senare vrida bak tiden. Men det är många år sedan nu. Jag har tre barn och har aldrig märkt på dem att de skulle oroas av det. Jag har aldrig märkt det på vår hund och jag har själv bara sett det positiva med sommartid. Men nu är det länge sedan man hörde bönderna klaga, eller så har jag bara inte hört det. För det var väl för kornas del att de skall mjölkas vi en viss tidpunkt som var anledningen till de flesta klagomålen om jag inte kommer ihåg allt för fel. Och någon stans i bakhuvudet kommer jag ihåg att man diskuterade om tuppen skola gala en timme för tidigt också. Men tänk vilka frågetecken sommartiden orsakar varje år. Hur var det nu, var det fram eller tillbaka vi skall vrida klockan? Min son kom in åtta till mig imorse och frågade: -mamma, är klocka åtta eller tio? Så glad han blev när hon bara var åtta. Tänk vilken lycka att vakna som 15-åring klockan åtta på morgonen och vara utvilad!!!
1 november imorgon, hösten är här på riktigt, riktigt. Nu blir det levande ljus och mer tid i TV-hörnan på kvällarna. Men var tid har sin charm. Om vi inte är med om det som är mindre bra, vet vi ju aldrig vad vi tycker är mera bra.
TACK för all skönhet i naturen vi får uppleva!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar