Vad kommer hända med mitt hår, tro?

Nu ska det bli spännande och se om jag kommer få med mig hem all information som min svenska läkare behöver från Paris på måndag. Mail översatt till franska är skickat till sekreteraren. Tyvärr litar jag inte riktigt på att hon tar fram allt. Vi får se. Jag kommer inte lämna hennes kontor förrän hon gett mig det. Det är oerhört viktigt för mig att få med det hem både för fortsatt operationer och får att ha en rimlig chans att få operationskostnaderna betalt av landstinget. Jag hoppas innerligt att det skall gå bra utan komplikationer.

Har haft en lite sämre dag idag som jag mest tror beror på att jag inte tog den vanliga tabletten imorse. Har varit yr och trött och knappt orkat stå upp. Kanske är det psykiskt men jag vill gärna sluta ta dem. Det funkar bara inte. Hela ärret svider och gör ont och det känns som "magen viker sig". Kanske en konstig beskrivning men den bästa liknlelse jag kan komma på. Har trots detta ändå orkat gå en timmes promenad med Selma i det härliga vårvädret. Gäller att passa¨på och njuta, vi vet att det skall bli kallare igen till helgen. Sen kommer april och vi vet ju hur aprilväder kan ställa till det.

Mitt hår har börjat bli "ordentligt" långt nu (för en cancerpatient) och skulle verkligen behöva en klippning. Har med flit avvaktat det eftersom jag inte vet vilket cellgift jag kommer få. Onödigt att betala femhundra kronor om man ändå skall tappa håret. Sist hade jag inte mycket kvar. Antagligen blir det detta för den adra cytostatikan har mina händer och fötter reagerat ordentligt på och då är det inte bra att fortsätta med den sorten. Jag får nu vackert vänta till nästa besök till min svenska läkare innan jag kan ta ställning till klippning eller hårtappning. Båda gifterna påverkas man negativt av så det är lite som att välja mellan kolera och pest.

TACK Chantal för all hjälp vilken jag inte klarat mig utan!