Har inte fått något telefonsamtal idag om jag kan göra om proverna imorgon och kanske få behandling på fredag så jag antar at det inte gick. Vill inte vänta till tisdag men jag antar att det kommer bli så och då undrar jag hur dålig jag kommer bli. Fast det vet jag ju att man inte kan säga förrän efteråt. Varfrö utsätter man patienter för mer obehag än man måste ha. Hur mycket ska vi klara av utan att bryta sönder. Vi har till slut inget eget liv eller värde alls för samhället. Vi får vänta till imorgon och hoppas på någon reaktion då.
TACK mina barn för att ni är som ni är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar