Nu har det gått några dagar och den värsta tröttheten börjar lägga sig. Har till och med varit ute och plockat fläderblommór för att göra fläderbärssaft. Alltid uppskattat. Alla mina tre barn gillar det och det är ju alltid roligare när man gör den själv istället för färdigköpt. Gäller att passa på att plocka blommorna nu, efter midsommar är de överblommade och blir inte något vidare till saft.
Under denna behandlingsperiod har jag inte haft så "många myror" i kroppen. Oron som brukar infinna sig har varit mildare men jag har i gengäld känt av mitt huvud mera. Som om jag inte orkar lyfta upp det utan stöd. Men sovit har jag, som en stock. En behandling kvar nu, jippi! Tänk att man kan längta så efter att något ska ta slut som samtidigt ska vara bra för mig.
Har också bokat resa och hotell till Paris idag. Jag åker söndag eftermiddag och är tillbaka på måndag kväll. Känns bra att få avsluta min lever med att professorn får följa upp hela förloppet från början till slut. Vill ju även veta att om man nu skulle bestämma sig här i Sverige för att operation inte kommer bli av att professor Rene Adam kanske kan vara till hjälp. Det finns det här orosmomentet med grus i lungsäcken och skulle detta grus visa sig vara en metastas kommer man inte ens diskutera operation här i Sverige. Vi får se vad han säger men han vill ha sina bilder tillbaka som jag fick med mig till min svenska onkolog sist jag var i Paris. Dyrt blir det, men kan vi sätta pris på våra liv?
Om ni undrar så hade vi en mycket mysig fredagsmiddag med suchi, asiatisk, kinesisk och makedonisk mat och jag vet inte allt i en enda blandning och det var så gott och så trevligt. Alla, inte bara jag, var trötta så det blev en tidig kväll och en tidigare reunion i augusti denna gång. Innan skolan sätter igång (alla utom jag jobbar i skolvärlden) och innan "mina operationer".
TACK alla som tror på mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar