Igår fick jag så min nya power port och ett nytt litet kort att visas upp vid behov, som t ex genom pipiga tullar. Det var en lång dag. Från sju på morgonen till sju på kvällen. Varför jag skulle vara där sju var endast för personalens bekvämlighet och inget annat. Om jag kommit kl 12 hade varit så mycket skönare för mig. Jag hade kunnat äta kl 6 på morgonen och druckit vatten till fram till elva på dagen. Ingen hundpassning hade behövts och så mycket behagligare för mig. Men nädå, jag skulle tvunget ligga i en säng från kl 8 ( sittandes i en stol i en timme bara för väntandets skull) och fram till kl halv ett. Då först kördes jag in till operationen. Men ja, nu sitter den där och trött är jag idag och ont har jag. En massa ont. Hur kul är det att ta värktabletter när man är illamående! Inte alls kul och såklart framkallas kräkreflexen direkt. Men det kommer snart vara bra med det onda och allt tillbaka till det normala vad gäller porten. Jag är glad att det är över, jag är glad allt gick bra, jag är glad när jag får hjälp av vänner. De hjälper mig att se det ljusa här i livet. Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar