Det jobbigaste med kortison är att fast man är illamående av cellgifterna är man kroniskt hungrig den första tiden efter behandling. Kommer inte ihåg att det var så jobbigt med förra omgången men det kanske beror på att jag i måndags fick extra dos efter min reaktion på Eloxtasinet. Känns som jag bara äter från morgon till kväll. Men det blir nog bättre snart.
För ett litet bra tag sedan var jag och handlade för Marcus basketlag skulle spela SM. När jag kom ut med alla varor var bilen påkörd. Hur kul är detta!? Självrisk på 2100 bara för att jag befann mig där trots att jag hade vittne, eftersom vi var två i bilen. Nu vill inte bolaget ta på sig alla skador och jag står här med ytterligare kostnader. Blir nu det lagning och sedan säljer jag bilen. Det kostar att vara sjukskriven och nu har jag inte pengar till min bil längre. Vi får lära oss att cykla eller gå dit vi ska. Jag vägrar ta buss med tanke på alla infektionsrisker. Men det känns som jag blir straffad för att jag befann mig på fel ställe vid fel tidpunkt. Men det måste jag säga att min bil alltid varit min frihet. Frihet är när man vill kunna ta sig vart man vill utan att för den sakens skull nyttja bilen i onödan.
TACK Malbas P95 för en mycket väl genomförd basketsäsong!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar