Det värsta jag kunnat se är blod, sår och allt annat som har med "icke normalt" utseende på kroppen att göra. Det söker mig och får mig att både må dåligt och några gånger har det helt enkelt hänt att jag svimmat. Jag trodde aldrig att jag skulle titta på min mage igen efter den 17 februari. Igår gjorde jag det. Första gången. Jag svimmade Inte. Jag kan titta på den även om jag inte mår helt bra av det. "Hålet" har jag fortfarande en litten lapp på för säkerhetens skull. Denna sista vecka, sen får det räcka här med. Men det är inget hål längre utan bara en liten skorpa, så det har jag tittat på ett tag. Det dröjer väl ett tag till, tills magen lagt sig och den inte ser så "bullig" ut. Men vem bryr sig. Inte jag i alla fall. Jag tänker inte sätta på mig en bikini igen. I alla fall inte denna sommar. Jag är så glad att det ligger lite bakom mig nu och att jag fast jag fortfarande inte är helt rak i ryggen ändå kan börja röra på mig som en normal människa.
TACK underbara sol för att du lyser så vackert på oss alla!!
Du är så stark och modig Karin
SvaraRaderahåller tummar att dom snart kan operera
resten
ha koll på läkare här för att nu måste dom hjälpa dig
promenader blir du stark i kroppen av
och det minskar oro,kanske skulle du
skaffa stavar
ha det bra du och din familj
Mvh. Marie