Kort om mina senaste år.



lördag 2 april 2011

Snacka om glömska...

Har haft några dagar med rastlöshet och tröthet. Inte riktigt mig själv. Hoppas det snart vänder helt. Blev lite ledsen över min min glömska. I måndags lyckades jag med att: glömma min kam på hotellet, glömma läsglasögon och penna i kafeterian på sjukhuset, glömma en suduko och en Paulo Cuelho bok på flyget hem. Att jag är glömsk vet jag ju (eller min sjukdom gör mig det) men att jag bara kan promenera ifrån saker på detta sätt förvånar mig. Jag vet jag kollade överallt på hotellet. Jag vet jag tänkte på planet "ta nu böckerna när du reser dig så du inte glömmer dem". Så gör jag raka motsatsen. Ingenting är dyrt eller något speciellt med. Det är inte därför jag retar mig. Det är över min egen glömska och att jag aldrig kan lita på mig själv. Så försöker jag gå igenom hela bilden, säga man kan inte bara skylla på cancern utan det måste finnas något man kan göra åt det. Vad blir annars nästa sak jag glömmer, kanske något mycket mer värdefullt. Detta skrämmer mig. Jag är rädd för mig själv och vet inte hur man hanterar det. Kommer det komma tillbaka NÄR jag blir frisk, för frisk ska jag bli, eller hur. På måndag ska man diskutera mig, när det kan bli operation och sedan får man titta om där finns något i lungan, sen ska jag bli frisk och återgå till ett "normalt liv". Jag vill leva ett vanligt liv. Ni vet ett sådant vanligt, tråkigt 9-5 jobb, med vanligt tråkigt handling efteråt och ett stressigt, "nu-måste-jag-städa" tid och puust vad skönt att det är fredag så jag kan sova lite extra på helgen. Och vad kul att alla tre barnen är hemma och äter middag en timme denna helg innan de splittras på nytt. Känner ni igen detta "tråkiga, vanliga, fantastiskt, underbara liv". Var rädda om det, ni vet aldrig när det kan förändras. Framför allt ta hand om varandra.

Ett speciellt Stort Tack till Chantal som hjälpt mig att översätta hela min jobbiga operationsberättelse mm från franska till svenska. Jag förstår att det var ett enormt arbete och absolut inte lätt med alla fackuttryck. Jag är så tacksam. Alla papper ligger nu hos min läkare så de kan diskutera min operation och status på måndag. TACK!

1 kommentar:

  1. Är glad att jag har kunnat vara till någon hjälp!
    Kram
    Chantal

    SvaraRadera