Kort om mina senaste år.



fredag 3 december 2010

En vanlig dag!

Så här julfint har vi det på vår innergård!

Jag är så glad att jag har min sjukgymnast som kan förklara vissa kanske enkla frågor men på ett mycket bra och lättförståligt sätt. Hon är helt fanstastiskt både i basal kroppskännedom och i mänsklig medkänsla. Idag när jag kom berättade jag om att jag bara hade sovit det senaste dygnet och det är nästan omjöligt att ta sig själv i kragen och sätta stopp för allt sovande. Men man måste, man måste tvinga sig tillbaka och igång. Hon lärde mig att sätta äggklockan på 3 gånger en halvtimme per dag tills det blev självklart. Att bara sova trettio minuter tre gånger om dagen. Och det har hjälpt idag. Jag måste ju vila men jag måste samtidigt ta mig tillbaka till verkligheten och tillbaka till ”fighting-staidiet”. Tror jag är där om några dagar. Har fungerat ok idag men jag har en enorm tryckande huvudvärk som är så lätt att bara falla tillbaka till och lägga sig och somna igen för flera timmar framåt. Men jag vet, jag får inte göra det. Jag vet som jag sa igår att det bara är cellgifterna tillsammans med cancern som vill vinna över min hjärna, men jag får inte tillåta det. Jag måste bromsa det, jag måsta själv ta kommandot. Så nu har jag sagt det, nu ska jag bevisa för mig själv att jag klarar det igen.
Så lätt att bara låta dagarna försvinna med sömn fram till jag har ett besked från läkaren i Paris, men jag förlorar bara egen tid på det. Jag måste ta till vara på dagarna och se till vad varje dag för med sig. Fast vissa dagar undrar jag över. Men då får jag lära mig att se till det lilla och vara tacksam för det stora (livet).

Var på ett av Malmös minsta shoppingcentrum, Kronprinsen idag. Det var kul att köpa första julklappen. Det kommer inte bli så många till i år. Att leva på sjuklön innebär begränsad enonomi. Vet att barnen inte kommer klaga på det men det är ändå kul att få köpa till dem även om det inte blir något speciellt. Det var behagligt att gå där för det var inte mycket folk och dem som var där var idel på gott humör och sånt smittar av sig. Jag var därför på riktigt gott humör när jag kom hem. Fram för en jul med bara glad personal bakom kassadiskarna, kan vi inte bestämma det. Då kommer julen bara bli såååå mysig och avkopplande.
TACK snälla "min sjukgymnast" för all hjälp du ger mig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar