Imorgon är det dags att träffa kirurgen igen. Efter två år. Hoppas resultatet blir operation denna gång. En massa frågor har vi och som tur är är vi två, med tanke på mitt minne. Men det är inte bara det. Två kommer bättre ihåg en en och jag är enormt tacksam för mina väninnor som hjälper, stöttar och går med mig på läkarbesöken. Jag märker hur man kan förvränga en mening och bli till precis så hemsk eller underbar som man själv vill. Ibland har fantasin inga gränser. Därför är det så skönt att få själp att tolka vad som sagts och att de hjälper till att ställa de rätta frågorna och lyssna av svaren mer korrekt.
Lite nervös är jag för morgondagen. Inte för undersökningen utan för vad jag kommer få veta. Tänk om de säger att det inte går att operera! Ja, jag ska sluta spekulera nu och avvakta morgondagen. Dessa fåniga tankar som bara poppar upp när man som minst anar det. Ska koncentrera mig på att tänka positivt och inte på det som kanske kan bli. Det ska bli operation. Nu är det bara frågan om när...
TACK för jag får sällskap till kirurgen imorgon!
Håller tummarna och tänker på dig!
SvaraRaderaKram
Chantal