Kort om mina senaste år.



måndag 16 maj 2011

Med risk för att vara tjatig...

Men oj vad trött jag är nu. Har vilat i flera omgångar idag. Klart att mycket har berott på att jag överansträngt mig från färden till Ullared men kombinationen av att vi var där i en behandlingsvecka är säkert mer riktigt. När vi bestämde om tiden från början stämde det bättre men sen fick jag uppskjutet en vecka med cellgifterna. Det är inte bara att avboka, man betalar långt i förväg. Jag ska klart inte klaga. Men det är jobbigt att sitta rakt upp och ner för att inte ens orka hålla ögonen öppna utan att man vill sova. Blir säkert bättre om några dagar.

Är spänd på vad som kommer sägas på torsdag men vis av allt som hittills hänt med alla besök i Sverige blir jag inte förvånad om svaret blir i form av politerspråk. Vad jag menar är en massa svammel som inte leder någonvart. Ungefär samma som vi börjar bli vana vid i massmedia nu. Men vad bra att det kommer upp fler och fler fall som vågar berätta om sina egna tragedier de fått erfara från sjukvårdens misshandlingar av oss patienter. Vad jag kallar psykisk tortyr. Vi måsta vara både starka och relativt friska för att orka med att slåss för rätt behandling. När ska det bli en så stor fråga om missförhållandena att man tar tag i det på högre nivå. Som det är nu verkar det vara som när man klagar över säkerheten på en landsväg görs inget förrän en olycka varit framme.

TACK för att jag klarat mig hittills!!

1 kommentar:

  1. Jag vet inte hur länge tänker dom avvisa dig
    hoppas att det är ingen spel från läkarnas sida
    är det inte så att om dom väntar för länge
    då kan du vända dig till Frankrike igen
    jag lider med dig,det kan va min tur nästa gång
    Marie

    SvaraRadera