Vems fel kan det vara?

Min iriterande lilla notebock!
Behöver en större för att se bättre, men det kostar ju en del.

Visst har vi hamnat i ett samhälle vi knappt rår över? Häromdagen var jag hos min kurator när jag fick ett sms från polisen. Jag brukar inte läsa mina sms när jag pratar med folk, men jag tänkte det kunde vara min läkare eller barnen. Min kurator var och hämta en sak så jag började läsa det.  Det var från polisen. Jag blev helt förstummad och läste vidare. Tänkte ”vad har jag hittat på eller råkat ut för”. Det stod att jag kunde hämta mitt pass hos dem i Lund. Mitt huvud började arbeta. Tänkte jo, visst, jag var lite nervös. Vi hade haft husets hantverkare inne i lägenheten och jag gick ut med Selma. Då jag kom tillbaka stod ytterdörren helt öppen och ingen person inom räckhåll. Ett ögonblicks verk och halva lägenheten kunde varit rensad på diverse föremål. ”Då fick de ändå tag på något”, var min tanke. Men så tänkte jag vidare. Är det logiskt, jo det var det. Är det troligt, nej det är det inte. Någon passbeställning har jag inte gjort och det är inte dags med förnyat pass förrän till sommaren. Tror inte att passmyndigheten är ute i så god tid med ett redan färdigt pass. Dessutom går barnens pass ut samtidigt så då skulle det gälla dem också. Är det logiskt, nej det är det inte. Är det troligt, nej det är det inte. Jag la tankarna åt sida och bestämde mig för att vänta på att fundera vidare över detta tills jag kom hem. Jag kunde ju ändå inte göra något på plats.

Väl hemma låg passet precis där det skulle ligga när det inte används på resa. Även barnens pass låg där. Vad blev då slutkontentan. Jo, jag antog att sms:et ska skickas till någon annan. Vad gör jag då. Jo, jag tänker som så att om jag fått detta så är det någon som inte fått det alltså är det någon som inte vet om att sitt pass är färdigt och skall hämtas. Jag lyfter luren och ringer passmyndigheten. Jag väntar i en mycket lång stund på att få komma fram i telefonkön och till slut svarar en sömning röst. - Jaha och vart skall du då? Säger rösten. Jag upprepar mitt ärende och får förklarat. Då hade jag kommit fel, jag skulle ringt till Lund, men de kan koppla mig vidare. Jag frågar försynt om det är kötid och får till svar att det har väl inte denna personen med att göra och hur kunde jag bara fråga så dumt (förstod jag undermetvetet). Jag gav upp och sa jag skickar ett mail istället. Jag skickade mailet och har inte fått något glatt ”Tack, för att du tog dig tid att meddela oss”. Bara en fullständig tystnad. Men det tog en del energi från mig att reda upp vad som kunde vara fel. Man tycker ju att ett litet meddelande om att det var bra att de fick den informationen, eller bryr sig ingen längre om vad som händer. Det är ju helt klart den mänsliga faktorn som gjort fel och ett mänskligt beteende tillbaka kan man väl tycke. Bryr sig ingen idag?

En liknande händelse hände mig för cirka tio dagar sen. Jag fick ett brev från en fond. Spelar ingen roll vilken. Jag hade sökt medel därifrån i somras och vänligt nog också fått det beviljat i somras. Nu fick jag dock ett brev där det stod att jag skulle komplettera mina uppgifter. Ja, tänkte jag, "det är klart jag skall göra det, men varför frågar de efter detta nu flera månader efteåt?". Jag letar och letar efter de uppgifter de vill ha tills jag ser att det är ju inte mina uppgifter på baksidan. Det var mina på framsidan men inte på baksidan. Jag ringer upp och en vänlig tjej blir helt förskräckt när jag berättar vad jag tror har hänt. Hon kollar upp saken. Helt rätt man har blandat ihop två akter. Nu kastade jag min del och fick enormt mycket tack för dels att jag tog mig tiden att ringa och dels förstod att fel kan faktiskt hända. Den mänskliga faktorn finns hela tiden och matar in miljontals med uppgifter. Det kan gå snett och då är det en konst att säga att man själv gjort felet och inte som det stora flertalet skyller på datorn. Det är ytterst sällan datorns fel. Det är människan som matar in uppgifterna. De kostar oerhört lite att visa vänlighet och respekt för sina medmäniskor.

Imorgon är det tisdag. Imorgon skall jag till min läkare kl 14.00. Kanske får jag något besked från min läkare då. Med lite tur.

TACK för att det fortfarande finns mycket mänsklig värme!